Det var nästan folktomt på gatorna. Det var då vi upptäckte gänget. På boulebanan fanns halva Sunvingpanschisarna förstås. Egna klot, snöre med magnet i ena ändan så att man kan plocka upp kloten utan att böja sig ner, mätapparat, handduk att torka av kloten,
handduk att torka av pannan och händerna, termos med okänt innehåll, taktiksnack, vrål när någon med sista klotet krockar bort ledarklotet, kratta för att ta bort ojämnheter i banan, protokoll.
Dom tar det på allvar och tillbringar massor av tid på detta uppenbara nöje. Jorå, det är mycket socialt också. Nyanlända blir snabbt inbjudna i gemenskapen. Vi har blivit inbjudna varje gång vi går förbi men vi har alltid något att skylla på så att vi slipper. Det är väl bra att dom lirar boule och inte är ute och röjer på stan tycker jag.
Plötsligt när vi gick längs promenadstigen, när den svänger av en bit in mot en skogsdunge, så låg det en tjock svart vattenslang som används för att bevattna träden. Den fotar jag och påstår att det är nog den svarta Buskmamban som lär finnas här på Cypern.
Vi kom förbi ett typiskt cypriotiskt hus, vitt och blått. Det var samma hus som Eva hade haft som motiv för en av sina akvarellmålningar förra året. Resultatet blev en tavla som nu hänger hemma i hallen.
Precis innan vi kom hem så hittade vi Pepes Bodega. Låg den här ??? Vi hade nyligen sett reprisen
av Sällskapsresan där grabbarna letade efter Pepes Bodega och fann den bakom deras hotell, men dom var ju på Kanarieöarna. Det är säkert nån koncern som har Pepes Bodegor i flera länder.
Jag måste visa bilden på vattenslangen för nån norrman på hotellet och fråga om han tror det är en svart Bushmamba. Det går säkert ett rykte snart på anläggningen att en svensk har sett en svart Bushmamba.
Eva har slagit sig ner i en av de stulna solstolarna på terassen och jag håller på att fixa eftermiddagskaffe med banankaka som vi köpte på norska skolans basar i kyrkan.
Alla norrmän var i kyrkan och spisade Lapskaus. Det motsvarar vår lapskojs som man fick i plugget med rödbetor till, fast vår lapskojs var mera som potatismos i konsistensen , norrmännens lapskojs påminde mer om kalops eller köttgryta.
Händer det något spännande så förmedlar jag det imorrn. Det kan ju hända att det dyker upp en massa norrmän som vill se bilden på den svarta Bushmamban :-)
Blir sugen på alkohol när jag läser din blogg Per, haha!
SvaraRadera