Cypern runt del 2

Äntligen kom vi ner på havsnivå igen och kom då till Polis där vi svängde in på en restaurang för en lunch.

Stranden i Polis

Mätta och belåtna styrde vi nu kosan mot platsen där Afrodites bad fanns. Först lite bakgrundshistoria om Afrodite från Wikipedia.

Afrodite (grekiska: Αφροδιτη) är kärlekens och fruktbarhetens gudinna i den grekiska mytologin.^[1] Hon motsvaras av Venus i romersk mytologi.^[2] Hon representerade kärlekens sensuella sida, i motsats till sin son Eros som förknippas med den äktenskapliga och trogna kärleken. Afrodite framställdes som en bländande vacker och mäktig gudinna. Enligt myten ska hon ha haft en gördel som gjorde att hon kunde få vem som helst att bli förälskad i henne.
Det finns två myter om hur Afrodite kom till. Den ena, som återges av Homeros, är att hon är dotter till Zeus och gudinnan Dione. Den andra, denna enligt Hesiodos, är att hon föds ur det skum som bildas då Kronos kastar Uranos avhuggna kön i havet. Att hon föds ur havet har gjort att hon kallats ”den uppstigande” och ”den ur havet uppdykande”, och Hesiodos förklarar hennes namn som "stigen ur skum". Från havet blåser vindguden Zefyros henne på ett musselskal till Cypern, och ibland kallas hon även för Kypris. På Cypern hade hon viktiga kultplatser och hennes kult hade stor spridning.
Efter landstigningen ska hon enligt Hoseidos ha förts upp till Olympen där Zeus försöker förföra henne men misslyckas. Som straff för att han inte får komma henne nära ser han till att hon måste gifta sig med den fule och halte smidesguden, Hefaistos. Hon har flera älskare, däribland guden Ares. Ibland nämns Ares som hennes man och tillsammans fick de barnen Harmonia, Deimos, Phobos och Eros. Hon har även en annan son som heter Aeneas, som hon fick med en dödlig man och som enligt Vergilius blev Aeneas romarnas stamfader.

Vi kom fram till den naturliga grottbassängen där Afrodite enligt myten tog sina bad och det var här som hon mötte sin älskare Adonis.

Afrodites grottbassäng

Nu var det sen eftermiddag så vi började att leta efter hotell Pyramos i staden Pafos där vi skulle bo. Pafos är Cyperns mest västliga punkt och låg utmed Medelhavet. Mera vetande :

Pyramus är en tragisk hjälte i grekisk mytologi, och en av huvudpersonerna i romaren Ovidius dikt Pyramus och Thisbe i Metamorphoses. Pyramus och Thisbe är ett legendarisk babyloniskt kärlekspar vars historia återberättades av Ovidius.
Pyramus älskar Thisbe men hennes föräldrar förbjuder dem att träffas. De bryter mot förbudet och kommunicerar genom en spricka i väggen. De bestämmer en tid för möte under ett träd, men när Thisbe kommer dit är inte Pyramus där. Hon får syn på ett lejon, blodigt efter att nyss ha förtärt sitt rov, och flyr sin väg. Under flykten tappar hon sin slöja, vilken rivs sönder och blodas ner av lejonet. Kort efter kommer Pyramus, som vid åsynen av den blodiga slöjan tror att Thisbe blivit söndersliten, och i förtvivlan tar han livet av sig med sitt svärd. Då Thisbe hittar Pyramus tar hon livet av sig med samma svärd.

Jag berättade denna saga för Leif som då började att gråta hejdlöst. Han fick en ouzo som tröst och blev glad igen. Senare under kvällen försökte han börja gråta flera gånger för att få mera ouzo men det gick jag inte på.

Vi hann med en liten tur på strandpromenaden innan det var dags för kvällsmat på en grekisk taverna.

På strandpromenaden såg vi hur 5 arbetare stod och stirrade på ett hål i marken. De hade förmodligen gått
en kurs i kommunalt vägarbete.

Jag fick glädjande nog se bilar med AIK-text samt svartgula stolpar. Utanför en butik stod en uppstoppad åsna. Jag bad Leif ställa sig bredvid åsnan för att ta ett foto ( jag hade en bra text som komplement ) men han vågade inte.

Vi män tittar mer på häftiga bilar och korta kjolar men Eva och Gunnel blev lyriska när dom fick se konstiga blomsorter och ex.prydnadskål som var planterade längs strandpromenaden.

Fortsättningen på Cypernäventyret följer i del 3