torsdag 11 februari 2016

Strapatsvandring

Klockan 8 ringde väckarklockan och jag rusade upp för att förbereda mig inför dagens strapatsvandring. Ryggsäck med vatten, torrgröt, klädombyte, regnkläder, kikare, kamera, vaselin,proteintabletter, karta, telefon,nål och tråd,första förbandslåda,hjärtstartare,hopfällbar bår,nödraketer och lite mer småsaker.
Kl. 10 tog jag bussen till Waterpark där vi skulle sammanstråla.6 norrmän och 2 svenskar hade tagit mod till sig och skulle göra den strapatsrika dagsfärden. Efter en gemensam yogapaus på 15 minuter startade vi färden tillbaka mot Ayia Napa. Målet var att försöka nå Restaurang Isaac innan mörkret föll.
Till en början så gick färden längs med havet. Det var grått och blåste rätt så kraftigt, ingen sol.
Efter ett tag så gick det kraftigt uppför och vi fick kämpa med packningen i den klippiga terrängen.

 
Norrmännen klagade på att det var farligt samt att man hade fått skoskav. Jag själv snubblade på en vass sten och gjorde mig ganska illa. Som tur är så hade jag med mig nål och tråd och fick stanna till en stund för att sy ihop såret lite provisoriskt.
 
 
Efter 3 timmar stannade vi upp och drack lite vatten samt bytte kläder ( inte med varandra utan med de ombyten vi hade i ryggsäcken ) De gamla kläderna slängde vi för de var så dyblöta av svett att de skulle bli för tunga att ta med på resten av vandringen.
Efter ytterligare 2 timmars vandring så nådde vi ner till havsnivå igen och kunde fortsätta mot Restaurang Isaac.
En av de norska kvinnorna vägrade att fortsätta att gå så jag fick ta henne på ryggen den sista halvmilen.
 
 
Strax innan mörkret föll så såg vi restaurang Isaac i fjärran. De flesta var helt utpumpade men jag kände mig rätt så pigg.
 
 
Vi hade vandrat i 8 timmar och gått cirka 4 mil ( kändes det som ) Några av deltagarna hade fuskat och mätte både tid samt sträcka med mobilen och påstod att vi gått 2 timmar och tillryggalagt 8 km.
Dom vet inte hur man skriver en blogg, det märks ju.
 
Vi välkomnades av Berta ( kom ej ihåg vad hon heter ) som äger restaurangen. Alla gubbar fick en kram och en kyss på kinden. " Are you single" frågade hon mig. " Which hotel and roomnumber do you have " viskade hon till mig.
 
 
Vi var vrålhungriga och törstiga. Hälften beställde omelett och resten beställde Stifado ( nötkött, typiskt grekisk rätt ) Ytterligare 2 norrmän hade anslutit så vi var 11 st runt bordet. Alla kastade sig över maten och struntade totalt i fotografen.
 
 
När vi skulle gå så fick vi inbjudan till Valentines Day ( nu på söndag den 14/2 ) som skall firas på restaurangen med 3-rätters + livemusik så vi bokade ett bord för 10 pers.
Berta gav mig en kyss på munnen när jag gick. Fråga: skulle detta kunna hända på en svensk restaurang ? I don´t think so.
 
Tänk om Eva visste, hon var hemma och väntade
 
 
Eva hade varit på återbesök på sjukhuset idag och fått klartecken att allt såg och lät bra så nu återstår
det att återhämta sig lugnt och fint framöver. Dagens vandring hade inte varit OK för henne att följa med på. Hon kanske kan gå med nästa torsdag om det blir någon mer tur då.
Idag är det torsdag = pannkakor, grädde och sylt. Yippeee !
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar