Det var inget ljus i tunneln. 2:a gången inlagd på sjukhuset.

För några dagar sedan så tycktes det som om vi såg ljuset i tunneln, både jag och Eva kände oss lite bättre ( trots hosta och att det gick åt en del näsdukar ). Eva kände sig hängigare igår och var hemma på rummet. Idag så ökade hostattackerna igen och nysningarna fortsatte så jag beslöt att vi skulle strunta i skrivbordsdoktorn här på Sunving och gå upp till Napa Clinic för att träffa en riktig doktor.

Vi kände ju till Napa clinic sedan förra året när Eva låg inne 2 dagar för att återhämta sig efter dansen som resulterade i 8 stygn bak i huvudet. Dr Alex var upptagen så vi fick komma till en kvinnlig doktor, Marina Goriainova , som undersökte Eva, skickade henne på röntgen och scanning m.m.
Efter 25 minuter så fick vi resultatet av röntgenbilderna: bronkit och begynnande lunginflammation.
Ordinering: inläggning på en gång med dropp och antibiotikainjektioner.
Jag fick gå hem och samla ihop tandborste, tandkräm,glasögon,bok,mediciner,frukt,underkläder,telefon,köpa lite yoghurt och återvända till rum 5. Sjukhuset är ju verkligen skönt att ha tillgång till. Närläget ( 300 m ), noggranna läkare och vänlig personal. Ljusa fina lokaler och med modern utrustning.

 

På väggen hängde en bild av grundaren, doktor Tsokkos. Han var en oerhört duktig, drivande och omtyckt person som hade grundat sjukhuset 1978. Han var också den person som hade instiftat den årliga doktorsmiddagen då alla skandinaviska hotellgäster  ( longstay ) bjöds in till en middag med mat och dryck. Oerhört populärt ( gratis förstås ) och som samlade cirka 700 gäster varje år i början av januari. Tragiskt nog så dog han 2014 i en hjärtattack mitt under ett föredrag han höll för ett antal doktorer under en middag. Han blev endast 55 år gammal och sörjdes av alla som lärde känna honom.

Hans bror fick ärva sjukhuset  ( bolaget ) och Dr Alex utnämndes till chefsläkare och chef. De beslöt att upprätthålla traditionen med doktorsmiddagen så vi fick chansen även i år att vara med ( se tidigare reportage ).

 

 

Alla privata sjukhus beskylls ju för att i onödan ta röntgebilder, lägga in folk som har fått en sticka i fingret, allt för att kunna debitera stackars skandinaviska försäkringsbolag och dra in pengar till sjukhuset, men i vårt fall kändes det rätt att ta det säkra före det osäkra och inte chansa ytterligare med hostmedicin och värktabletter efter nästan en månads hostattacker.

2 dagar trodde doktorn att Eva skulle få vara kvar till att börja med. Eva får den tillsyn och vård som hon behöver så det känns skönt. Att jag som gräsänkling blir ensam om hushållet får jag stå ut med.

Jag provhostade ett par gånger för doktorn men hon skakade på huvudet och sa att jag inte var i så dålig kondition att jag också blev inlagd. Den enda som glädjer sig åt det är ägaren till Restaurang Mangas tvärs över gatan.

Man har ju varit gräsänkling förr och vet hur man skall göra: använda samma kopp både till morgonfikat och eftermiddagsfikat,använda tallrikar slänger man i papperskorgen, går sedan till receptionen och säger att det saknas 2 tallrikar.Jag klarar mig nog ett par dagar, sedan börjar det kanske krisa ?

Imorgon förmiddag blir det sjukhusbesök och kolla patientens dagstillstånd.