VIP + MUSIK ÄR FANTASTISKT

Först och främst fortsättningen på gårdagens blogg: Bilfirman förstod att jag var en VIP-guest ( jag smög in i butiken med mörka solglasögon och tittade oroligt om det fanns några paparazzis i närheten ) , så de hade fixat fram en ny Fiat Panda ( visserligen också postgul men med servostyrning + a/c ) och bad om ursäkt.De skulle fixa fram en C3 tills på tisdag och jag skulle självklart få kompensation + bonus..Jag böjde mig fram och viskade tyst till uthyraren "låt det gå för denna gången och för att inte väcka för mycket uppmärksamhet så kommer jag kvart i tio, d.v.s en kvart innan ni öppnar så att jag hinner iväg innan kunder och andra nyfikna börjar komma, min manager skriver under alla dokument ", hon nickade och såg imponerad ut. Eva blev därmed plötsligt utnämnd till min manager Man måste spela sin roll fullt ut för att lyckas dupera sin omgivning !

Igår kväll var vi ju på den lokala restaurangen här på Park Albatros och käkade middag. Rödvinsflaskan räckte även till en ostbricka som dessert.Flamencoparet som uppträdde var otroligt duktiga och hade en show på säkert 30 minuter.Dom stampade i golvet,klapprade med kastanjetter,klappade händerna, sjöng med, skrek OLÉ, bytte kläder en massa gånger (fast inte på scenen och inte med varandra) och svettades så kopiöst att gästerna som satt längst fram blev nästan lika blöta av stänket.Jag har ju redan uppträtt på scenen ( läs blogg om ormtjusaren) så jag hade nästan förväntat mig att få stiga fram och köra en svensk variant på flamenco, men dansaren såg ut att vara en svartsjuk spanjor så han vågade inte låta mig dansa med hans tjej - tror jag bestämt.
Trots att musiken är lite lik hela tiden så är den härlig att lyssna på och passar till dansen (eller är det tvärtom ? ) Musik förenar alla människor oavsett vilken typ av musik det är.

Idag satt jag på den ena terassen och solade samt lyssnade på den engelska radiostationen här på Teneriffa.Dom hade en utsändning med Chris Rea som berättade om sitt liv och om bakgrunden till hur hans låtar hade kommit till. ComeTogether ( bandet jag spelar i ) har ju i alla år spelat Chris Rea-låtar såsom ex. Julia,Let´s dance, Road to hell, Auberge och I can hear your heart beat , så därför var det jätteintressant att få höra storyn bakom alla dessa låtar.Julia är skriven om hans ena dotter när de var på stranden och badade, Road to hell skrev han när han satt på M4 och M25, ringde sin fru och sa att han kommer hem om 30 minuter.Det blev trafikolyckor och totalt stopp i trafiken vilket gjorde att resan tog 4 timmar.Auberge skrev han när han var på resa i Frankrike.Auberge betyder värdshus på franska.All sån här info gör att låtarna får ett annat/nytt liv när man vet hur och varför de skrevs och kom till.

När programmet var slut spelades det lite klassisk musik, grekisk musik, Lady Gaga, Elvis,Elton John, Eagles.Frank Sinatra.Rod Stewart, Michael Bublé m.fl,  d.v.s alla möjliga musikstilar från olika tider och från olika länder - och allt har sin tjusning på olika sätt.Vad vore livet utan musik ???
MUSIK ÄR FANTASTISKT !